När man ska hålla ett föredrag, vara med i en debatt eller medverka i någon annan talsituation ska man tänka på att hämta sin information från många olika platser eller ställen. Inom retoriken kallas detta för topos och toposläran är så omfattande att den inte ryms bakom en lucka i en julkalender, men låt oss ändå titta lite på den, för den är väldig kul (tycker jag) och väldigt viktig. Här är några topos som jag tycker är betydelsefulla för att hitta argument och för att stärka dem:
Fakta – sådant som kan styrkas och anses objektivt. Ofta hamnar vi bland räkneexempel, ekonomiska kalkyler, men se upp, för det som kan verka som fakta kan lika gärna vara en prognos. I debatten om trängselskatt i Göteborg använder båda sidor beräkningar för att styrka sin tes, men dessa fakta bygger ofta på beräkningsmodeller och exempel från andra projekt och kan inte räknas in i toposet fakta utan snarare bland jämförelser.
Expertutlåtanden – här gäller det att fundera över vilken trovärdighet experten har bland de som ska påverkas. När jag tog den svenske föredragshållaren och professorn Hans Rosling som exempel på en som är skicklig på att förmedla vetenskaplig fakta på ett begripligt sätt fnös några i auditoriet och sa med förakt: ”Populärvetenskap”. Den som är trovärdig expert kan av andra skäl upplevas som det motsatta av någon annan.
Statistik – väldigt vanligt topos. Risken med statistik är att folk inte hänger med och känner sig överkörda. Måste alltså användas med försiktighet. Dessutom blir källan (experten) viktig här: Vem har gjort statistiken?
Definitioner – när man talar om ett ämne, t ex kultur så kan det bli fel bilder i huvudet på folk. För en del är kultur konstiga svartklädda människor som läser svårbegripliga dikter, medan för en annan så är det hembygdsföreningens nyckelharpekonsert. Det kan då vara bra att definiera om man menar båda dessa grupper, eller bara en av dem, eller ytterligare grupper.
Allmänna tankar – eftersom vårt tänkande till stor del bygger på väl spridda, förutfattade meningar är de allmänna tankarna (opinio) en viktig plats. De ifrågasätts sällan för de uppfattas som självklara sanningar. Därför är de också farliga om vi inte ifrågasätter dem. Jag kom att prata med två pensionärer som väntade på färdtjänsten och frågade om de väntat länge och de svarade att ”inget fungerar i det här landet längre”. Jag beklagade och tänkte väl inte fortsätta samtalet, men då började de tala om att de varit på rehab efter mannens stroke och ca 60 sekunder efter den förra, negativa kommentaren sa de: ”Det är fantastiskt vad fint det är ordnat med allt det stöd vi får från samhället. Vi har det bra här i Sverige”.
Det farliga med de allmänna tankarna är att de inte behöver särskilt mycket stöd för att accepteras. Det viktiga är att de är opportuna eller att man försöker göra dem opportuna genom att upprepa dem tillräckligt ofta: ”Invandringen är ett problem” är ett exempel på att upprepningen kan göra något till en allmänt vedertagen sanning, om det upprepas tillräckligt många gånger. Då kan det bli svårt att motbevisa, ens med statistik.
Jämförelser/kontraster – Typiska jämförelser är före och efter, större och mindre, stark och svag (eller svag mot svagare) etc: Här svälter pensionärerna som byggt upp vårt land, samtidigt som invandrare lever gott på socialbidrag eller Varför ska inte samerna, som alltid bott här, räknas som svenskar, när skåningarna, som bara varit i Sverige i drygt 300 år, gör det?
Beskrivningar – förtydligande bilder (och här är ju även diagram, etc en bild som förtydligar) och med metaforer och liknelser. Att säga att SD:s invandringspolitik är human är som att säga att pedofiler är snälla för att de kör långsamt utanför skolor.
Topikläran är, som sagt, betydligt större än vad som ryms här. För den som är intresserad av att fördjupa sig i ämnet finns det en avhandling i ämnet att köpa här.
